Vad innebär den ökade konsumtionen av importerat kött?

I Jordbruksverkets rapport som jag skrev om i mitt förra inlägg framgick att den svenska köttproduktionen minskat i andel jämfört med importen. Störst var importen av kött från andra EU-länder.

Konkurrensen med utländskt kött har gjort att betesmarkerna i Sverige koncentrerats till särskilda platser istället för att vara utspridda, och har minskat med 20 procent de senaste fem åren enligt branschorganisationen Svenskt Kött. De understryker vikten av öppna landskap för att vidhålla den biologiska mångfalden.

I ett pressmeddelande från Stiftelsen Lantbruksforskning står det att den minskade köttproduktionen i Sverige, till följd av den ökade importen, innebär en minskning av utsläppen från svensk köttindustri. Detta ser bra ut i den offentliga statistiken och kan innebära en motvilja att driva på förändringar. Utsläppen som orsakats av importerat kött syns nämligen inte i statistiken, trots att import av kött bidrar till betydligt större utsläpp än svenskt kött. Dels handlar det om långa transporter, men även om produktionens effektivitet.

Branschorganisationen Svenskt Kött, som förespråkar just svenskt kött, påpekar att en ökad konsumtion av icke-importerat kött skulle innebära fler arbetstillfällen i Sverige, då fler skulle kunna ägna sig åt djuruppfödning och bearbetning av köttet.

Skillnaden mellan djurhållningen i Sverige och i resten av EU är stor. Sverige har, enligt EU-upplysningen, strängare regler gällande köttproduktion än vad som krävs av EU. I andra länder kuperas grissvansar rutinmässigt eftersom de lever i en sådan miljö att de börjar äta på varandras svansar annars, vilket i sig säger något om hur grisarna har det. Även fårraser med lång svans får den kuperad utan bedövning i många länder. Bagglamm och tjurkalvar kastreras utan bedövning. I Sverige tillåts endast ingrepp med medicinska skäl och både kastrering av lamm och svanskupering är förbjudet. ”Grisar måste hållas lösgående i Sverige, får inte ha helspaltgolv och alla ska ha strömedel. Sverige har också förbud mot svanskupering, samt har större utrymmeskrav än EUs regelverk.” skriver Lantbrukarnas Riksförbund.

Också i användningen av antibiotika finns viktiga skillnader. Sverige har lägst användning av antibiotika inom djuruppfödning i EU. Björn Olsén, professor och expert på pandemier och infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, säger i en intervju av Sveriges Radio att två tredjedelar av antibiotikaanvändningen i världen går till produktionen av animaliskt protein. Dels används det i förebyggande syfte, men också för att djuren växer bättre. I Sverige är det sedan 1986 inte tillåtet att använda antibiotika annat än i medicinska syften. Överanvändning av antibiotika leder till att bakterier blir antibiotikaresistenta vilket innebär ett stort hälsoproblem då det inte längre går att bota allvarliga sjukdomar. Lantbrukarnas Riksförbund säger att förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier är betydligt lägre i svenskt kött än i kött från andra EU-länder, exempelvis Danmark, Nederländerna, Tyskland och Frankrike vilka enligt Jordbruksverkets rapport är stora exportörer till Sverige.

Som vi ser finns många nackdelar med den ökade importen av kött, exempelvis antibiotikaresistens, större utsläpp av koldioxid och sämre djurhållning. Samtidigt gör köttimporten att Sveriges utsläppsstatistik ser gynnsam ut. Att utsläppen sker någon annan stans gör att ansvaret tycks flyttas över från Sverige till andra länder, trots att det fortfarande är här som köttet konsumeras.

 

Källor:
http://www.lantbruksforskning.se/?id=591&cid=8744&catid=2245
http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Vad-EU-gor/EUs-jordbrukspolitik/EUs-regler-om-djurskydd-tillater-ett-EU-land-ha-hardare-regler-/
http://www.lrf.se/Medlem/LRFs-arbete-for-hallbar-tillvaxt1/Ny-svensk-mat-med-livsmedelsstrategin-/Argument-for-svensk-mat/Djur-som-har-det-bra/Skillnader-mellan-Sverige-och-EU/
https://static-svensktkott.s3.amazonaws.com/uploads/attachments/SVK_RAPPORT_2013.pdf
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=5781159
http://www.jordbruksverket.se/download/18.39da9f0113cb389bda880001123/1360592341702/Ra+2013_2.pdf

Av: Siri

Kommentera här: