Det första som kommer upp när man söker på ”resor” är billiga sista minuten flyg, billiga charter hotell, jämför billiga resor…
Man glömmer ofta att resa inte behöver betyda att lämna landet utan kan vara något så enkelt som att ta sig från hemmet till jobbet – en resa som ofta är betydligt mer miljövänlig än att lämna landet.

Tyvärr ser det idag ut som att inom 10 år så kommer utsläppen från svenskarnas flygtrafik snart att övergå utsläppen av vår biltrafik. Enligt trafikforskaren Jonas Åkerman så ger en Thailandsresa lika mycket koldioxidutsläpp som 1500 mil med bil per person[1].

Så vad är det då egentligen som gör att koldioxiden är så skadligt för vårt samhälle? Det är ju trots allt en av de vanligast förekommande gaserna på vår jord, tillsammans med exempelvis vattenånga och syre[2]. Enligt miljoportalen.se så står dock koldioxiden för hela 70% av växthuseffekten, vilken jag nedan ska beskriva mer ingående.

Växthuseffekten är i sin naturliga form, just det, naturlig och inte alls farlig. Anledningen till att den idag kopplas så starkt till klimatpåverkan har snarare att göra med människan. Växthuseffekten beskrivs vanligen som att solens strålning går igenom jordens ozonlager för att sedan till stor del reflekteras tillbaka ut i rymden igen pga ett fenomen kallat albedo (vilket alltså är strålning som reflekteras tillbaka ut i rymden). Albedon görs möjlig av delvis haven men främst våra moln och glaciärer[3]. Den strålning som inte skickas tillbaka värmer upp jordens yta vilket ger oss värmestrålning. Enligt tellus.se så strålar kroppar (planeter) som är varmare än sin omgivning ut värme till just omgivningen, men på jorden så hålls via atmosfären en del av värmestrålningen kvar pga gasmolekylerna i atmosfären som absorberar långvågig strålning, vilket ger oss den jämna temperatur på jorden som gör den beboelig[4]. Det är också detta som gett oss namnet växthuseffekten; det hela fungerar lite som ett växthus där atmosfären kan liknas vid glaset som omfattar växthuset.

Atmosfären består av olika växthusgaser och de två dominerande är vattenånga och koldioxid. Atmosfären är även uppdelad i olika skikt efter temperaturförhållanden och desto högre upp man kommer, desto mindre syre finns det[5]. Anledningen till att atmosfären håller kvar värmestrålningen har att göra med att denna strålning är mer långvågig än solstrålningen, vilket på grund av atmosfärens uppbyggnad gör att den hålls kvar.

Som tidigare nämnt så är koldioxid en naturlig växthusgas och därför inte alls speciellt farlig om den är i sin rätta mängd. Men när så pass mycket av gasen släpps ut att det inte längre kan tas upp i det naturliga kretsloppet så leder det till olika problem varav många vi redan står inför idag. Med ”det naturliga kretsloppet” så syftar jag exempelvis på att koldioxid tas upp av växter för en process som kallas fotosyntesen, i vilken koldioxiden omvandlas till socker (energi åt växterna) och syre (som gör att vi kan leva här). Den tas även upp av haven; ett upptag som har ökat i takt med att vi släpper ut allt mer koldioxid. Havens förmåga att ta upp så pass mycket koldioxid har enligt smhi.se lett till att vi har 380 ppm koldioxid i atmosfären istället för 430; en nivå som hade lett till en ökning på upp till tio grader. Men det verkar som att denna förmåga minskar allt mer med tiden. Haven kommer inte alltid kunna hjälpa oss. En konsekvens som den ökade upptagningen av koldioxid dessutom lett till är försurning eftersom att kolsyrehalten höjs vilket leder till minskat Ph-värde. Försurning är b.la. ett stort problem därför att det leder till att skaldjur får svårare att bygga upp sina skal. I vissa fall kan skalen till och med upplösas. Även korallreven hotas av detta. Det här kommer på sikt att leda till en rubbning av näringssystemet vilket i sin tur leder till en rubbning av ekosystemet[6], eftersom att vissa växtplanktonsarter bygger skal vilket som sagt kommer försvåras och troligen leda till att de dör ut.

Den förstärkta växthuseffekten kommer alltså att leda till ett varmare klimat; men hur påverkar egentligen det här oss negativt?

Till att börja med så kommer viktiga glacierer och landisar att smälta. Detta kommer leda till minskat albedo, ett viktigt fenomen som jag tidigare tog upp. Minskat albedo kommer i sin tur leda till att mindre av den kortvågiga solstrålningen reflekteras tillbaka vilket kommer innebära att jordens yta absorberar mer och därmed värms upp mer. Den långvågiga värmestrålningen som blir ett resultat av detta kommer i sin tur att hållas kvar på grund av de ökade växthusgaserna. Ibland kan man höra att vissa forskare tror att det kommer ske en temperaturminskning istället för ökning. Sidan rcg.se[7] förklarar via två modeller hur det skulle kunna vara möjligt att en temperaturökning i sin tur skulle kunna leda till en temperaturminskning. En ökad temperatur leder kort sagt till att mer vatten avdunstar vilket därmed ger oss fler moln. Moln är som tidigare nämnt en viktig del av albedo och fler moln skulle alltså kunna leda till att mindre solstrålning så småningom når jorden vilket kommer ge oss ett mycket kallare klimat.

När glaciärerna smälter så leder detta inte bara till minskat albedo utan också ökad havsvattennivå vilket kommer tvinga många människor att flytta från kusterna. Att temperauren ökar och medför högre avdunstning så kommer det också bli högre nederbörd på nordligare bredgrader vilket kommer att förstöra marken och göra det svårare eller omöjligt att skörda. Samtidigt så kommer varmare klimat leda till uttorkning av marken längs med ekvatorn vilket också gör det svårare eller omöjligt att skörda – vi står alltså inför svältkatastrofer[8].

 Förutom torka och översvämning så kommer den ökade temperaturen även att tina upp frusen mark som exempelvis den sibiriska tundran som innehåller stora mängder organiskt material b.la. enorma mängder kol[9]. Och det är b.la. kol som vi absolut inte vill ha mer av. En upptining av denna mark skulle alltså ensam kunna leda till temperaturökningar.   

Det som tagits upp är alltså bara några effekter av vad som kommer att hända och mer kommer jag att ta upp i senare inlägg då jag tänker prata mer om just resor och varför vi har så svårt att sluta med dem.