70 % av allt majs som odlas går till djurfoder, och närmare 80 % av sojan som produceras. Mestadels kommer sojan från Brasilien och USA. I Brasilien står sojan för runt 5 % av Amazonas avskogning. Avskogningen leder till en enorm förlust av biologisk mångfald, samt förstör en stor kolsänka som är viktig för koldioxidbalansen i atmosfären. Sedan 1950 har 18 % av Amazonasskogen försvunnit. Det motsvarar ca 720 000 kvadratkilometer. Detta framkommer i UR’s dokumentär ”Älskade kött”.

WWF skriver att den globala sojaproduktionen ökat från 27 till 269 miljoner ton de senaste 50 åren. Främst är den då producerad i syfte att bli djurfoder för produktion av kött, mjölk och ägg samt vid odling av fisk. De pekar på just den ökade köttkonsumtionen som den viktigaste orsaken och skriver: ”Den storskaliga odlingen förstör unika naturområden när miljoner hektar skog och savanner i bland annat Brasilien omvandlas till jordbruksmark”. Avskogning står för 20 % av utsläppen av växthusgaser. Dessutom skriver de i rapporten ”Soy Report Card” från 2014 att den inverkan på ekosystemet som avskogningen innebär leder till problem med vattenförsörjning och en förlust av många växt- och djurarter. Skogarna är också hem åt människor, som i och med avskogningen drivs på flykt och förlorar sina födokällor, sina hem och så vidare.

Enligt NE står livsmedel för 80-90 % av världens vattenförbrukning. För att producera ett kilo kött kan det krävas 16000 liter vatten och köttätare förbrukar dubbelt så stora vattenmängder som vegetarianer. Då räknas alla led i produktionen in. Ofta produceras råvaror i länder med hög avdunstning, och då krävs konstbevattning. Dessa länder kan i många fall knappt försörja sin befolkning med vatten, så att odla där är problematiskt. Produkterna som konsumeras av rikare länder prioriteras framför människornas vattenbehov i länderna där produkterna produceras. IPCC förutspår att klimatläget kommer innebära längre torrperioder, kraftigare översvämningar och sämre vattenkvalitet. I och med att temperaturökning leder till stigande havsnivåer kommer det finnas mindre yta för folk att leva på, och en fortsatt befolkningsökning förvärrar färskvattenbristen. IPCC pratar om en kommande vattenkris, så läget ser inte lovande ut. Konkurrens om färskvatten kan komma att leda till konflikter, liksom konkurrensen om plats att leva på som orsakas av de höjda havsnivåerna i samband med ökad befolkning.

Skog har en viktig roll för att binda jorden, och vid avskogning sker erosion då rötterna inte längre hindrar jorden från att förflyttas av vind och vatten. Därmed minskas också jordens vattenhållande förmåga och det växlar snabbt mellan torka och snabb avrinning. Sedimentet som följer med avrinningsvattnet lägger sig i vattendrag och bevattningssystem vilket blir förödande för människor och jordbruk. När träd och växter försvinner förändras också hela vattencykeln och då även den klimatiska situationen, då skog står för befuktning av luften.

I dagsläget täcker sojaodlingar en yta lika stor som Frankrike, Tyskland, Belgien och Nederländerna tillsammans enligt ”Soy Report Card”. I ”Älskade kött” säger de även att två tredjedelar av all odlingsbar mark används till köttproduktion. Så mycket som 90 % av kalorierna som används vid uppfödningen går förlorade i produktionen. När sojan, eller annat foder, först konsumeras av djur försvinner en del av dess energi. Endast runt 6 procent av sojan äts enligt rapporten i form av hela bönor, tofu eller sojasås trots att det är en bra energikälla för människor.

Vid produktionen av djurfoder används nästan alltid konstgödsel, då produktionen av mat inte längre sker där den konsumeras och avfallet därmed hamnar någon annanstans. Ett undantag är vid KRAV-jordbruk. Konstgödseln innehåller kväve och fosfor som är en viktig näring för växter. För att de ska kunna ta upp kvävet krävs dock att så kallad biologisk kvävefixering och nitrifikation sker. Det innebär att kväve bryts ner till ammoniak och därefter till kväveföreningarna nitrit och nitrat av bakterier. Nitrit och nitrat kan sedan tas upp av växterna, som på så sätt får i sig kväve. Vid konstgödsling får jorden så mycket kväve och fosfor att det transporteras ut till vattendrag, där växterna tar upp det. Mest är det snabbväxande alger som gynnas, och därmed konkurreras andra växter ut vilket innebär ett rubbat ekosystem. Detta kallas övergödning eller eutrofiering. När växterna sedan förmultnar förbrukas så mycket syre att det blir syrebrist och bottnarna dör. Vid syrebrist frigörs ammoniak och fosfor från sedimenten, som sedan bidrar till ytterligare gödning. På så sätt blir det en ond cirkel.

Vid modern sojapruduktion används även bekämpningsmedel som hotar både vattenkvalité och biologisk mångfald.

Fodret som produceras i USA och Brasilien måste även transporteras långt. I exempelvis bilmotorer blir temperaturen så hög att luftens kväve reagerar med syrgas och kväveoxider bildas. Dessa reagerar sedan med vattnet i luften och det skapas salpetersyra. Denna regnar sedan ner och orsakar försurning, då många växter istället får svårt att överleva.

I och med produktionen av djurfoder tärs allts på inte mindre än sju av de planetära gränsvärdena: klimatförändring, förlust av biodiversitet, kväve- och fosforcykeln, havsförsurning, global färskvattenanvändning, landanvändning (återkommer till detta) och kemisk förorening.

Källor:
https://www4.liber.se/gy/prodstod/4701610_biologi/biek5.htm
http://xray.bmc.uu.se/Courses/Bke1/2004/Projects/N2-fix1.pdf
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/overgodning-av-havet-1.6006
http://www.wwf.se/press/pressrum/pressmeddelanden/1568638-europa-mste-arbeta-hrdare-mot-avskogning-och-sociala-konflikter-kopplade-till-sojaproduktion
http://www.wwf.se/source.php/1568593/sojarapporten-2014.pdf
http://sv.wikipedia.org/wiki/Planetens_gr%C3%A4nser
http://www.ne.se/rep/fl%C3%B6dande-virtuellt-vatten
http://www.ne.se/lang/avskogning

Av: Siri