När man pratar om ekonomi så är det ofta bara det samhällsvetenskapliga perspektivet som man tänker på. Att miljöekonomi är minst lika viktigt glöms ofta bort. Enligt naturvardsmarket.se så beror mycket av dagens miljöförstöring på såkallade ”marknadsmisslyckanden”. Med detta syftar man på att man bara tar en del av kostnaden för att tillverka varan i beaktning som ex. bara produktionskostnaden medan struntar i att också inräkna miljökostnaden vilket gör att miljöfarliga varor ofta är billiga och därmed mer köpattraktiva än miljövänliga varor[1]. Någonting som också är av vikt att komma ihåg är att människor har en fenomenal förmåga att förtränga saker som inte direkt påverkar dem själva. De val som individer och företag gör som inte direkt påverkar dem själva blir alltså lätta att göra och effekterna av dessa brukar kallas för externa effekter. En extern effekt kan både vara någonting positivt eller negativt, ex. kan en positivt extern effekt vara att ett uppodlat landskap är vackert för förbipasserande att titta på. Bra att notera med detta exempel är att som så ofta är fallet med positiva externa effekter så tar sällan individen/företaget ut vinsten av dem. Bonden tar t.ex. inte betalt för att vi passerar och överblickar hens vackra landskap. Därför finns det en tendens att marknaden istället översvämmas av negativa externa effekter, som ofta kännetecknas av produktionen av varor som är billiga och vinstinbringande vilket gör besluten lätta att fatta för de drivande individerna/företagen eftersom att de negativa externa effekterna såsom en globalt försämrad miljö inte direkt påverkar dem. Tror de i alla fall. En försämrad miljö påverkar såklart oss allihop.

Marknaden har under tusentals år dominerats av tillgång och efterfrågan och många menar idag att det är just marknaden vi bör använda oss av för att främja en miljövänlig värld. T.ex. så kan man utnyttja beskattning på skogsavverkning eller avgasutsläpp för att begränsa det[2]. Det är även viktigt att utfasa miljöineffektivitet vilket t.ex. skedde i Sverige runt 70-talet när den höjda oljekostnaden tvingade oss att finna nya energikällor och kärnkraftverken byggdes upp. Om kärnkraftverken egentligen är någonting att hurra för går ju att diskutera, men det sänkte i alla fall våra koldioxidutsläpp markant[3]

När man pratar om enkla miljöeffektiva åtgärder så tar naturvardsverket.se bland annat upp att var tredje bilresa är kortare än två kilometer och att sådana resor istället skulle kunna ersättas med en promenad eller cykling. Att t.ex. använda sig av en etanolbil kan minska utsläppen av koldioxid med upp till 53% men då är det också viktigt att först värdera om den är värd den kostnad miljömässigt som tillverkningen av bilen kostar.

·         Lägg i varukorg

·         (pdf 2,2 MB)

Flygplan har det än så länge inte kommit någon miljöeffektiv lösning till. Flygtrafiken i sig står i dagens läge för ca. 2% av koldioxidutsläppen i atmosfären och flygbranschen arbetar idag aktivt med att minska detta utsläpp. För fyrtio år sedan så var utsläppen hela 70% högre[4] så de har arbetat effektivt kan man säga, men är det tillräckligt? Det är ju trots allt mycket mer än bara flygtrafiken som påverkar miljön. Själva flygplatsen klassas enligt miljöbalken som en miljöfarlig verksamhet delvis på grund av de markfarliga ämnen som släpps ut. Tidigare så har ju miljömedvetenheten varit lägre, vilket gjorde att man inte var lika försiktig med vad man släppte ut. Även vattnet påverkas tyvärr av flygplatserna främst på vintrarna då man avisar och halkbekämpar flygplan och banor vars kemiska medel droppar från flygplanen då dessa taxar ut. Detta problem uppstår lite närmare förklarat genom att många av produkterna som används består av gykol och fomiat vilket i sig egentligen inte är speciellt farligt/giftigt, men det krävet mycket syre för att brytas ner vilket kan orsaka syrebrist i vattendrag[5]. Dessutom måste man ta i beaktning det buller som flygtrafiken medför vilket påverkar en betydligt större area än flygplatsen. Bullret stör och stressar både djur och människor där den sistnämnda kan uppleva sömnsvårigheter resulterande i försämrad koncentrationsförmåga[6].

Under senare årtiondena så har flygresorna ökat och då främst utlandsresorna, det bekräftar en rapport från Jonas Åkerman från tillvaxtreflektera.se. Idag står flygresorna för ca 90% av vårt utsläpp och mer flygresor ser det ut att bli. Även om flygtrafiken har effektiviserats så att den släpper ut mindre under de senaste decennierna så verkar det som att i nuvarande takt så spelar detta ingen roll – vi flyger så pass mycket att utvecklingen inte hinner ikapp och därmed blir det ett ”plus-minus-noll”-scenario. Främst rekommenderar experter att vi istället använder oss av tågtrafik där detta är möjligt – exempelvis inrikesresor (en resa Stockholm-Göteborg med flyg ger ett 15.000 gånger högre koldioxidutsläpp än samma resa med tåg) eller Europaresor men är destinationen så pass långt bort att denna lösning blir orealistisk, ja då får man helt enkelt försöka att reducera sitt resande i den mån det går[7].