Tillverkningen av kläder är en riktig miljöbov! Nu är det dags att reda ut varför och hur det går till. WWF har sammanställt en lista på vilka problem bomullsproduktionen för med sig:

• "Bekämpningsmedel från åkrar och föroreningar från fabriker förgiftar kringliggande områden och vatten nedströms.
• Degradering av jord genom försaltning och erosion.
• Vattenanvändning som bidrar till brist på grund- och ytvatten.
• Utarmning av biodiversitet och förlust av naturliga ekosystem och dess funktioner.
• Illamående, sjukdomar och dödlighet hos jordbrukare och arbetare som exponerats för kemikalier.
• Skuldsatta jordbrukare, vilket resulterar i bl.a. barnarbete och social marginalisering.
• Undermåliga arbetsförhållanden i sektorn för klädtillverkning."[1]

Bomull

Nästan 50% av alla kläder är enligt WWF tillverkade av bomull och därför kommer detta inlägg att vara inriktat på just denna produkt. Enligt ekokläder.se och ungkonsument.se är bomull världens mest besprutade gröda. Bomull är en växt vars blommor besitter frökapslar, och det är dessa frökapslar som används till klädproduktionen och alla andra bomullsprodukter.[2]

Bomull produceras enligt WWF i till exempel Mali, Pakistan, Kina, Indien, Brasilien, Egypten, Uzbekistan, Turkiet, Ryssland och USA. Många av dessa länder är fattiga och försörjer sig till stor del på produktionen- det är inte ovanligt att bomullsproduktionen utgör över 50% av all landets export, vilket gör att denna produktion har en stor ekonomisk roll i världen. Ofta sker odlingen i subtropiska eller tropiska klimat- vilket kan orsaka skövling av regnskog därför att kunna odla marken. Regnskogsskövling leder till jorderosion genom att trädernas rötter inte längre binder marken då dem skövlats. Jorderosion leder till igentäppta vattendrag genom sedimentering och på lång sikt till ökenspridning.

Bomullsbusken växer i ca 9 månader innan den skördas, under denna period kräver plantan extrema mängder vatten för att växa till sig, vilket är problematiskt i länder där det är lite nederbörd och där bomullsplantan måste konstbevattnats. Problematiseringen i att fattigare länder tvingas konstbevattna ligger i att dessa ofta har ett underskott av dricksvatten vilket leder till brist på yt- och grundvatten och att djur och växter påverkas när deras vattenkällor försvinner. Under perioden då plantan växer besprutas denna mot skadedjur, insekter och ogräs. Att plantan måste besprutas beror framförallt på att den inte odlas där bomull kan växa naturligt men även för att den växer under så lång tid. Under ett års tid förbrukas en fjärdedel av världens ogräs- och bekämpningsmedel på bomullsodlingar. Detta är extrema mängder- och alla dessa kemikalier bär vi sedan när vi använder oekologiska kläder. Det är även viktigt att minnas att det inte bara är oss detta påverkar- bekämpningsmedlen utrotar inte bara insekter, utan både djur och fåglar går förlorade i samband med denna ohållbara besprutningsanvändning. Flera kemikalier bryts inte heller ned enligt dokumentären Underkastelsen och sprids på så vis vidare i våra ekosystem och kan leda till att förändra och förstöra ekosystemens viktiga uppgifter på grund av mutationerna som kan ske samband med giftiga kemikalier (Något som kommer att undersökas i kommande inlägg). Sociologiskt är det viktigt att poängtera att arbetsförhållandena på bomullsplantage inte alltid är acceptabla, speciellt påfrestande är det för människor att jobba med dessa viktiga kemikalier då dem enligt Underkastelsen fångas i vårt blod och dessutom på kort sikt kan leda till huvudvärk, illamående, svimningar och svåra allergier. Senare, när arbetet gått vidare till fabrikerna där klädesplaggen färdigställs, utsätts arbetarna för fara då bomullsfibrer dammas upp i luften, dessa är giftiga och oehört skadliga att användas in- vilket arbetarna utsätts för dagligen i fabrikerna. [3]

När bomullen skördats efter en 9 månader lång period med bekämpningsmedel som klimatproblem upptäcker vi nya svårigheter- nu ska den tvättas. Vid tvättningen används enligt WWF:s rapport om bomull molekyler vid namnet tensider för att rengöra bomullen från varpklister, fett och olika spinnoljor. Tensiders egenskaper innebär att dem bland annat sänker vattnets ytspänning vilket gör att produkter framgångsrikt blir rena med hjälp av dessa molekyler. År 2005 uppkom enligt kemikalieinspektionen en lagstiftning inom EU som säger att alla tensider i tvättmedel ska vara biologiskt nedbrytbara- tyvärr gäller denna lag inte i hela världen och därför är det inte troligt att de tensider som används vid rening av bomull är hållbara då detta sker så billigt som möjligt.[4] 

Nästa steg från bomullsplanta till klädesplagg är färgningen. Enligt ekokläder.se används vissa kemikalier som är helt förbjudna här i Sverige, som till exempel bensidin och impregneringsmedlet pentaklorfenol (PCP) under denna del av produktionen. Enligt Wikipedia ingår bensidin i gruppen Azofärgämnen som ofta används för just bomullsfärgning, artikeln påvisar även att användningen av bensidin har minskat sedan upptäckten att det är cancerframkallande- vilket är livsfarligt för dem som arbetar inom färgningsavdelningen i klädindustrin. PCP ses som mycket giftigt, det är cancerframkallande och innehåller ofta doxider som är miljöföroreningar. WWF:s rapport visar även att tungmetaller som kadmium, bly, koppar, krom, nickel används vid färgningen av bomull. Utsläppen från färgningen av kläder innehåller dessutom kemikalierester som sprider sig i ekosystemen och fördärvar det biologiska mångfaldet. Även vanligt salt används vid färgningen vilket är förödande för både yt och grundvattnet i och med den förhöjda salthalten, det finns enligt WWF fall där grund- och ytvattnet inte längre kan användas i hushåll på grund av försaltningen. Även ekosystemen som är beroende av sötvatten blir negativt påverkade av detta.[5]

Kläder ska självklart vara skrynkelfria- vi vill ju inte gå runt med sånt som inte ser "propert" ut. Men till vilket pris? Formaldehyd är en av de kemikalier som används för att göra ett plagg skrynkelfritt- detta ämne är cancerframkallande. Precis som under tidigare delar av produktionen så sipprar kemikalier och andra gifter sig i ekosystemen och förändrar deras egenskaper. [6]

Efter att ha undersökt hur bomullskläder tillverkas idag har jag bara en tanke- varför görs detta fortfarande? Jo, bomull som ämne besitter stor tvättstyrka, bra slittålighet och är bekvämt. I dagens konsumtionssamhälle är det är perfekt produkt- då den idag kan odlas relativt billigt. Men till vilket pris? Jo, priset blir ohållbara arbetsförhållanden och bekämpningsmedel och kemikalier som sprider sig i näringskedjor och förstör vår värld. Varför förändras inte det? För att vi vill konsumera och för att dagens ekonomiska system bygger på att vi SKA vilja konsumera- men mer om det i nästa inlägg!